söndag 22 mars 2015

Extravalet som inte blev av

I dag, 22 mars 2015, skulle Sverige gått till val om inte det aviserade extravalet ställts in som en följd av Decemberöverenskommelsen. Men gåtan bakom valet som inte blev av väntar fortfarande på ett svar, skriver Ekots inrikeskommentator Tomas Ramberg.

- Det konstiga är inte att extravalet ställdes in. Det konstiga är inte heller att Stefan Löfven utlyste det. Den obesvarade gåtan är i stället varför han alls tilläts utlysa ett extraval.

Den andra och tredje december 2014 var omtumlande dygn i de politiska kvarter som styr Sverige. Den andra gjorde Sverigedemokraterna klart att regeringen inte skulle få stöd för sin ekonomiska politik.

Beskedet kom inte helt oväntat. De senaste dagarna hade det stått alltmer klart vart SD lutade och spekulationerna om hur statsministern skulle svara var i full gång. Skulle han avgå eller rentav ta till den för Sverige ovanliga åtgärden att satsa på ett extraval? Själv avslöjade han inget utan höll alla dörrar öppna.

Allianspartierna svarade sturskt på SDs beslut. Vi tänker rösta på vårt budgetförslag och inte förhandla med Stefan Löfven om hans budget, var budskapet när allianskvartetten anlände till Rosenbad kvällen den andra december. Däremot ville de gärna diskutera hur minoritetsregeringar skulle få det lättare i framtiden.

Det var uppenbart att Alliansen såg en seger för sin budget som en stor politisk möjlighet. Ett sätt att skaffa sig ett överläge i den förhandling som skulle bli nödvändig när Stefan Löfven tvingades avgå. De tänkte inte komma till Löfven och be om samarbete.

I stället skulle statsministern avgå. Riksdagens talman skulle försöka få fram en regering som kunde få igenom sin politik.

De borgerligas budget gällde nu och det vore därför logiskt att frågan gick till en borgerlig regeringsbildare. Och då var det Löfven som skulle få komma till de borgerliga. Då skulle det visa sig om hans tal om samarbete var något värt eller bara gällde om det tryggade hans egen makt.

När talmannen slagit klubban i bordet och fastställt budgetbeslutet på eftermiddagen den tredje december gick minuterna utan att något hände.

Så småningom utlyste statsministern en presskonferens. Men från de borgerliga var det tyst. Strategiskt lagda socialdemokrater och miljöpartister satt med andan i halsen. Varför skyndar sig inte Löfven? Alliansen kan ju klippa till med misstroendeomröstning vilken sekund som helst!

Men alliansledarna lät Stefan Löfven styra händelseutvecklingen. Samma kväll kunde han med Gustaf Fridolin vid sin sida berätta att Sverige skulle gå till extraval den 22 mars 2015.

De borgerliga ledarna tappade därmed initiativet. Men de kunde fortfarande lätt ha stoppat extravalet.

Löfven hade inga lagliga möjligheter att besluta om det förrän 29 december och det fanns därför gott om tid för riksdagen att avsätta statsministern.

I stället meddelade centerledaren Annie Lööf på Twitter att Centern gärna tog upp den "röda handske" som Löfven kastat.  En efter en följde alliansledarna som alla sa sig se fram emot ett val.

Det var knappast sant. Tvärtom fruktade flera av dem en ny valrörelse. Moderaterna var sargade och ledarlösa. Folkpartiet och Kristdemokraterna hade nyss lidit svåra valnederlag och stod med tomma kampanjkassor.

Så frågan är varför alliansledarna lät Stefan Löfven styra processen. Att först rösta ner regeringens budget men sen inte fullfölja med att avsätta regeringen verkar ologiskt. Och gav dessutom Stefan Löfven ett överläge.

Fredrik Reinfeldt var fortfarande Moderaternas ordförande den andra och tredje december. Han skriver som bäst på sina memoarer. Kanske får vi svaret där.

Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6122886#

Relaterat:
http://petterssonsblogg.se/2015/03/23/svensk-migrationspolitik-bygger-pa-miljopartiets-fantasier/
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/svensk-migrationspolitik-bygger-pa-mps-fantasier-11141


Agnes Hargne Wallander skådespelare i pjäsen (den 20 år gamla boken ”Det sovande folket” satter upp som pjäs i Stockholm):
- Det sovande folket” innehåller både konkreta politiska handlingsplaner och fiktion. Reinfeldt beskriver ett dystopiskt socialdemokratiskt samhälle där ”välfärdsstaten har misslyckats, människorna passiviserats och politikerna tycks ha kapitulerat".

Dramatikern Johanna Emanuelsson som har bearbetat boken till manus:
– Det jag har fokuserat mest på är att dramatisera först och främst hans framtidsdystopi, som handlar om hur han ser på en socialdemokratisk framtid, där han tror att människor kommer att dö välfärdsdöden, och att svenska befolkningen kan delas upp i dårar och sovhjärnor.

Emanuelsson fortsätter med att såga bokens litterära text fullständigt:
– Oftast om jag vill jobba med en text så är det för att den är spännande, och den här tyckte jag inte var så spännande faktiskt. Och litterärt sett så är den, rent objektivt, dålig. Den är dåligt skriven. Den är liksom parodisk i sig. Det är svårt att göra den här framtidsdystopin med sovhjärnor och välfärdsdöden utan att publiken skulle tro att vi är ironiska. Så det var en utmaning att inte få det att bli väldigt väldigt löjligt.

Ref

Relaterat:
Reinfeldt - psykopat pga "mobbing i skolan"  - [Låt dig inte luras! Massor av länkar klargör]

- Det råder ingen tvekan, karl'n är 'galen'. Efter hans tragikomiska utspel... "Jag ser oändliga obebodda områden när jag inrikesflyger. Vem kan säga att Sverige är "fullt"? Den ryggradslöse skriver nu en bok (memoarer?) och sannolikt kommer hans dårskap att framstå om möjligt tydligare, när produkten når publicering. Ett förmodligen ännu värre magplask än "bok" 1, 'Det sovande folket'.

Thomas Quick, alias Sture Bergwall, rekommenderas i mars 2015 - av psykexpertisen på Säter - att helt friskrivas. Visserligen har han redan fungerat under ett års övervakad vistelse i samhället, men jag tycker att den klassiska cellen, som Quick/Bergwall tillhandahölls i tjugo år, vore en perfekt plats för Fredrik Reinfeldt, att tillbringa resten av sitt usla liv i. Han har gjort sig förtjänt, som tidernas landsförrädare, den sjuka bedriften berättigar till gratis förvaring på rymningsfri avdelning i Säters s k fasta paviljong.

Reinfeldts dominans som Sveriges statsminister under åtta år, byggde på diktatorsfasoner i hans ämbetsutövande, han gick under smeknamnet "tvålen", han lyssnade inte på andra, allt rann av honom. Och i sak var det PR-geniet Per Schlingmann, som stod bakom Reinfeldts deklamationer, tal och utspel, Reinfeldt trummade in fraserna, och framstod som 'smart'. Den andra delen, den "lyckosamma" ekonomin i Sverige, visade sig inte kort efter valet 2014 vara en fabricerad lögn. BNP växte genomsnittligt med 0.3% årligen, de sista fyra åren inte alls, noll. Vilket fick den andre "backup"-figuren, den omhuldade pop-finansministern Anders Borg, att fly som en Titanic-råtta, precis som Reinfeldt, när framtiden visade sig bli ett ekonomiskt gyngfly. "Öppna era hjärtan", var sista desperata tricket - som inte gick hem - och de två moderata toppfigurerna insåg att fortsatt regeringsinnehav skulle bli en eländessoppa att regera, varpå man försvann med blixtens hastighet, och överlät det omöjliga uppdraget till fåntratten Löfvén, en sosse-korkskalle, som enbart lyfts upp som en maktdekoration, för betongpartiets verkliga maktcenter, feministfjollorna på Sveavägen 68, Jämtin, Sahlin, m fl. Supportade av särintresset LO, mångmiljonstödjare. Att vänster-trojkan begåvades med en DÖ-dlig överesnkommelse, gör att uppbundenheten till obegränsad invandring, utgör en hörnsten, för att s/mp skall tillåtas regera, 7klöverpartierna tvingades gemensamt begå övergrepp av aldrig tidigare slag i svensk politisk historia, och åsidosätta grundprinciperna i grundlag, regeringsform mm, för att behålla makten, och utstänga det enda oppositionspartiet, sverigedemokraterna, från verkligt inflytande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar