måndag 16 mars 2015

Ökenguden knackar på

Islam uppstod ur beduinstammarnas överlevnadsvillkor, och har inte förändrats sedan 600-talet.

- Det finns två huvuduppfattningar om var vår känsla för Gud kommer ifrån. Den ena är att Gud genom vissa signaler gör oss uppmärksamma på sin existens och genom uppenbarelser meddelar oss vad han tycker att vi ska tro och göra. Den andra är att vi har lust att göra något och därför uppfinner en gud som uppmanar oss att göra just det vi har lust till.

I det första fallet får vi problem med vårt samvete. För som Jesus i tal och handling demonstrerade, kan vi aldrig leva upp till det kärleksbudskap som presenteras i Nya Testamentet. Utan undantag kommer vi till korta. Vi har inget annat än Guds nåd att förlita oss på.

Av detta följer också att ingen av oss är rättfärdig. Ingen av oss har något att skryta om. Inget som höjer oss över andra. Vi har ingen rätt att undertrycka andra.

Så är det inte med de människoskapta gudarna, till exempel Allah. Han är en ökengud, som passar som hand i handske i det beduinsamhälle där stammens överlevnad hängde på att man kunde visa makt, bevisa sin heder och ingjuta fruktan hos grannstammarna.

Stammens existens byggde på att de kunde röva bort kvinnor från konkurrerande stammar, för annars gick de under av inavel. Samtidigt var det avgörande att pojkarna förblev mannens egendom, för klanens styrka berodde på antalet män.

I ett område utan stora naturresurser måste alla medel användas för att förbättra försörjningen. Därför genomförde man regelmässigt ”razzior” mot grannarna för att stjäla deras kvinnor, kameler och egendom. Den som stal mest överlevde. De andra gick under.

I ett sådant samhälle finns inget annat samvete än lojaliteten mot stammen. Det som gynnar stammar är bra. Det som skadar är dåligt.

Och i ett sådant samhälle uppfinner man givetvis en gud som ger stammen styrka och uppmuntrar till att föra det dagliga kriget med brutal beslutsamhet.

Muhammeds genidrag var hans påstående att de arabiska klanerna hade en gemensam uppgift gällande de omkringboende icke-araberna, och att de kunde förena sina egenintressen med dyrkandet av en gud som han själv hade uppfunnit.

Det blev en gud som just påbjöd en ”etik” som de arabiska stammarna hade i blodet: Permanent krig mot alla som inte frivilligt gav bort sina kvinnor och kameler – och förakt för de svaga, de som inte kunde eller ville försvara sina ägodelar. De som var så utan heder att de gick med på förhandlingar – eller med ett modernt ord: dialog – i stället för att slå tillbaka.

För att ytterligare understryka sitt projekt hittade Muhammed – eller vem det nu var som formulerade det – på att hela världen tillhör ökenguden Allah och att alla människor föds som hans undersåtar. Om det alltså finns områden som ännu inte har underkastat sig Allah, är de olagligen ockuperade. Och om det finns människor som inte är muslimer, betyder det att de har vänt ryggen till den som de är skyldiga allt.

Därför kommer rättroende muslimer inte till Västvärlden med mössan i handen. De kommer inte för att bli integrerade i våra länder och våra folk. De kommer som de rättmätiga herrarna med ett mandat från Muhammeds gud, och blir djupt förnärmade och rasande om vi inte böjer oss för deras krav om underkastelse.

En del muslimer ställer inte upp på Muhammeds agenda, men de är avfällingar från budskapet i islams heliga skrifter och ska hålla låg profil. Annars riskerar de att straffas för avfall – med döden.

Om majoriteten muslimer hade önskat omformulera sin blodtörstiga ideologi, har de haft 1400 år på sig.

Det har inte hänt. De uppför sig fortfarande som en klan med rötter i 600-talets arabiska öken. Problemet är att de flesta västerlänningar inte förstår vad vi står inför.

Källahttp://www.d-intl.com/2014/10/26/okenguden-knackar-pa/
Ref: “ISIS is now the Fourth Reich


- Radikala muslimer i världen "beräknas att vara mellan 15 - 25 %. När man tittar på 15 - 25 % av världens muslimska befolkning så ser du 180 - 300 miljoner människor dedikerade till förstörelsen av den västerländska civilisationen. Det är lika många som USA:s befolkning."

Brigitte Gabriel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar