De cyniska och de enfaldiga

Svensk politik utspelas nästan uteslutande på en scen, nämligen den mediala. Endast stjärnor och primadonnor deltar i pjäserna med något undantag då och då. De flesta av de folkvalda ombuden, riksdagsledamöterna, lever ett letargiskt liv i skymundan. Bara de trycker på rätt knapp, det vill säga den som partiets ledning anvisat, är allt frid och fröjd. Därefter, endast att vänta på den generösa riksdagspensionen.

- Media, den tredje statsmakten, anser sig vara ”untouchable”. De sätter agendan, de ställer frågorna och de deltar i mörkningar och oheliga allianser med det politiska etablissemanget. Ett av de senaste exemplen; En ung man sköts till döds på Hisingen i Göteborg. Enligt den första rapporteringen var anhöriga till den avlidne underrättade men enligt polisens presstalesman, Tomas Fuxborg, visste man inte vem mannen var! Onekligen ett märkligt förhållande eller hur? Något gick uppenbarligen fel här i ordergivningen.

Man slås av tanken att polisen instruerats av regeringen* att inte säga mer än nödvändigt om en eller flera invandrare är gärningsmän. Kombinationen invandrad gärningsman och svenskt offer är det värsta av allt ur PK-maffians perspektiv. Sådant kan spä på kritiken mot massinvandringen.  *(min anm: = rikspolischefen/sossepolitruken Dan Kräkman-Eliasson)

Man bör naturligtvis av rättspolitiska själ och självbevarelsedrift undanhålla sig från spekulationer kring tragiska händelser av det här slaget. Men om man skall ta polisens talesman Tomas Fuxberg på orden sätts fantasin onekligen i gång. Det ligger därför nära till hands tro att den som sköts på Hisingen var svensk och att mördaren var medlem i ett invandrargäng. Vi får väl se om utredningen kommer fram till något eller om detta fall, bland många andra, hamnar i lådan för ”Cold cases”?

Public service företaget Sveriges Radio (SR) skulle intervjua Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, angående den så kallade migrationsöverenskommelsen. Detta intressanta tema var dock endast ett lockbete. Radions syfte var i själva verket att pressa Åkesson på att Sverigedemokrater i Skåne tydligen hade informerat om var närliggande asylboenden fanns. Såvitt jag förstår var denna information offentlig och möjlig för var och en att anskaffa. När Åkesson insåg att han höll på att gå i en fälla avböjde han intervjun.

En gramse Nina Brenner på SR förklarade att redaktionen minsann inte gick med på att inte själva få avgöra vilka frågor som skulle ställas. Trots SR:s försåtliga agerande hade hon mage att uttrycka sig på detta maktfullkomliga sätt. Man har för sig att det råder någons slags plikt att svara på frågor även om de handlar om något helt annat än det som var förutsättningen för intervjun. Som om SR vore en myndighet med rätt att förhöra de som man av politiska skäl tycker illa om. Man anser sig stå över; objektivitet, hederlighet, moral och integritetshänsyn.

Särskilt två mord, förutom mordet på Lisa Holm, har rönt stor uppmärksamhet på senare tid och där rapporteringen på känt vänstermanér i högsta grad politiserats. Det gäller dels dubbelmordet på Ikea i Västerås där Abraham Ukbagabir högg ihjäl en svensk 55-årig mor och hennes 27-årige son. Här är det alltså i PK-världen ”fel” gärningsman, en illegal, mörkhyad invandrare som skall avvisas. Det andra dådet är svärdattacken i Trollhättan där två unga människor med invandrarbakgrund höggs ihjäl. Här är mördaren en ung svensk med rasistiska idéer, en mer ”passande” situation för den genomcyniska vänsterpressen.
Oisìn Cantwell på Aftonbladet anstränger sig för att få skolmorden till ett terrorbrott snarare än ett s.k. hatbrott. Rekvisiten för terrorbrott är betydligt snävare än de förhållanden som gällde för skolskjutningen och Säpo avvisar tanken på terrorbrott. Trots detta ”lockar” man fram ”experter”, t.ex. Hans Brun som anser att skolmorden ändå kan ses som terror ”ur ett vetenskapligt eller politiskt perspektiv”. Vilken politiskt motiverad rappakalja!

Varför ansträngde sig Cantwell så mycket för att göra gällande att skolskjutningen är terror men inte Ikea-morden? Tror Cantwell att de anhöriga till offren bryr sig om hur morden karakteriseras? Tror Cantwell att de anhöriga till den mördade modern och sonen på Ikea sörjer mindre? Inget som helst intresse har ägnats Ikea-offren eller deras anhöriga. Offren är anonyma, oskyldiga svenskar som dödats av en illegal mörkhyad invandrare. En högst ”opassande kombination” ur vänsterns och PK-maffians perspektiv.

Det ”fina” med skolmorden är att anhängarna till förtrytelsens skola kan skylla på Sverigedemokraterna som ju är mycket kritiska till den massinvandringspolitik som sedan länge förts i Sverige. Vem skall man skylla på i Ikea-fallet? Knappast på invandringspolitiken, nej huu… vilken hemsk tanke. Därför är detta dåd mer eller mindre ointressant.

Så cynisk är vänsterpressen, PK-maffian och deras följeslagare inom svensk politik. Tyvärr slutar det med att hela svenska folket och vårt samhälle i stort kommer att få betala ett oerhört högt pris. När den dagen kommer har de skyldiga gått samman som en grupp chinchillor efter att någon slagit igen en dörr med en smäll. Det går inte att urskilja enskilda individer i den darrande högen av pälsdjur. Man kommer med en hand att peka på Sverigedemokraterna och opåverkbara externa faktorer som om vi drabbats av en naturkatastrof. Men denna sista lögn kommer inte att övertyga vare sig svenska folket eller vår omgivning. Uttrycket ”Die dummen Schweden” (De enfaldiga svenskarna) kommer åter väl till pass!

Av Olof Hedengren


Källa: http://samtiden.nu/21591/de-cyniska-och-de-enfaldiga/

------------------

- Ytterligare en klar analys, av den sort som är portad och tabu i slask-/gammelmedia.